Ljuvt, på gränsen till perfektion

Det är alldeles tyst här. Solen skiner och det känns som att jag är den enda i hela Västerås som är vaken. Jag är i alla fall den enda på jobbet som är vaken. Det är det absolut bästa med såna här morgnar, jag kan ta med mig frukosten ut i solen och bara sitta där, tyst och andas. Batterierna laddas förvånansvärt snabbt vid sådana tillfällen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0